Hur många gånger har du gått förbi den imponerande byggnad som ligger i backen upp från Götaplatsen med adressen Arkivgatan utan att fundera på vad som döljer sig innanför väggarna. 12 vetgiriga ESAB-Seniorer var på besök på Riksarkivet, eller Landsarkivet som man också kan säga, vet nu mycket mer. Att bevara och samla på dokument som är värda att bevaras, det har man hållit på med väldigt länge, men det var Axel Oxenstierna som 1618 bestämde att viktiga handlingar skulle systematiskt bevaras, och så var den institution som idag heter Riksarkivet född.
Till en början så fanns ett Riksarkiv i Stockholm och ett antal Lands- och Stadsarkiv på andra ställen i landet, bland annat här i Göteborg, men för cirka 10 år sedan gjordes en omorganisation och allt blev delar av Riksarkivet. Idag finns Riksarkivet i Göteborg dels på Arkivgatan mitt i stan, dels på Polstjärnegatan, nästan granne med ESAB.
Vi som bytte två timmar i marssolen mot besöket på Riksarkivet den 23 mars fick först en trevlig presentation av vad Riksarkivet och Landsarkivet är, dess organisation och vad det är för dokument som man arkiverar. Några siffror var imponerande, som exempelvis att om man ställde alla arkiverade dokument bredvid varandra så behövde man en 10 mil lång bokhylla. Vi fick sedan se på olika slag av dokument som finns i arkivet, exempelvis kyrkoböcker. Vi kunde följa Serafia som föddes på Västgötaslätten och som utvandrade till Amerika bara 19 år gammal.
Om man vill släktforska så får man först ta reda på i vilket Riksarkiv som uppgifterna kan finnas, och för oss på Västkusten blir det alltså Göteborg. Då tar man sig till Riksarkivet på Arkivgatan och tingar en plats i forskarsalen. Sedan kan man begära ut de handlingar som man tror innehåller de uppgifter som man är intresserad av. I vissa fall så kan dokumenten vara inskannade, och då kan man själv plocka fram det som är intressant på någon av Arkivets många datorer. Om man vill titta i ett pappersdokument så får man lämna in en rekvisition och då får man hjälp av personalen på Riksarkivet att hämta ut boken eller pärmen från arkivet, som upptar fem våningar.
Vi blev mycket imponerade av vad vi fick se. Vilken oerhörd skatt som alla dessa samlade dokument utgör! De flesta av oss kommer säkert att på egen hand ta sig till Riksarkivet för att kolla om någon släkting finns med i brottsregistret eller vilket fartyg som farmor reste med när hon emigrerade till Amerika. Och allt detta är gratis. Det är till och med så att i forskarsalen på Riksarkivet har man tillgång till kommersiella program som släktforskningsprogrammet Ancestry helt utan kostnad.
Till sist: Ett stort tack till Malin Juvas som på ett föredömligt sätt guidade oss på Riksarkivet!
/Bo Sörensson